The Pretenders

The Pretenders.. Vi minns tillbaka till en söndag för inte särskilt länge sedan då vi var WordPress hetaste blogg. Vi var den snabbast växande bloggen, och vi hade det mest lästa inlägget (se: Vissa människor borde spärras in länge… eller kanske uppfostras ordentligt., en klassiker som redan nominerats till åtta utmärkelser på European Blogg Awards som går av stapeln i Minsk i slutet av november, bland annat ”mest cyniska inlägg”). Kommentarerna vällde in (35 st), även om inte alla höll med oss (Jonas) så hade vi ändå uppnått någonting. Vi hade sett ljuset. Det var åtminstone vad vi till en början trodde.

Senare samma kväll avlöste den ena MSN-konferensen den andra. Många beslut skulle fattas, och detta på kort tid. Den nytillsatta styrelsen (Jag, Jonas och Mathias) diskuterade olika expansionsmöjligheter. Förslagen var många huruvida vi skulle ha vårt kontor på norrmalmstorg eller sveavägen, när vi kunde vara redo för en börsnotering och hur vi på bästa sätt skulle hantera det faktum att vi, vid denna tidpunkt, troligtvis hade mer makt över norra halvklotets samlade media än någon annan.

När Môet-baksmällan hade spolats ner i toaletten morgonen (sena eftermiddagen) därpå var det tid att stämpla in. Ännu en dag på världens mest trafikerade blogg skulle avklaras och de psykiska påfrestningarna var ytterst påtagliga. Mathias lunch bestod av Sobril blandat med yoggi och Jonas visade tydliga tecken på storhetsvansinne när han gav sig på att vidareutveckla Keplers teorier om planetbanor med hjälp av en halväten leverpastejmacka och en tom burk aromat.

Vi samlade oss emellertid och tog plats framför varsin skärm för att se vilket intryck vi gjort på den nattsuddarkultur som regerar Sveriges cyberspace när arbetarklassen snuttar täcke.  

Tomhet.

Jag är den förste som upptäcker det skrämmande faktum att vi under hela eftermiddagen inte haft fler besökare än en godtycklig match i damallsvenskan, inför tomma läktare. Jonas (enda?) utomstående kompis hade givetvis haft vägarna förbi, liksom en förvirrad palt som halkat in efter att ha googlat mp3-låtar med Jessica Folcker.

Det kunde inte vara sant? 

Vi började genast skylla på varandra. Jag anklagades för att ha blockerat större delen av stor-stockholms internettrafik genom nedladdning av ungersk mjukporr. Jonas fick ta på sig ansvaret för att annonskampanjen på www.vadhandemedfarmenqristinamedq.se hade fallerat och Mathias fick utstå hård kritik p.g.a. sina lila manchesterjeans. Faktum kvarstod dock att vi inte längre var en kraft att räkna med. Vi var ”yesterdays news” (bokstavligt talat).

 Detta är ett fenomen som vi numera accepterar. Men vi ska ända göra vårat bästa för att hålla liv i den här ursäkten till blogg. 
Frågan är bara vad vill folk att en blogg egentligen ska handla om? Är det intressant att ta upp och diskutera aktuella nyheter i vridna monologer, eller ska man hålla sig till regelrätt ordbajsande? Kom gärna med egna förslag bland kommentarerna. Vi uppskattar allt stöd vi kan få i denna svåra tid.